Förlorad, saknad, alltid älskad.

Idag gjorde jag min allra sista tur till ditt hus innan de nya ägarna flyttar in Johan. ❤️ Det var ett vemodigt farväl av en plats som gett mig så mycket glädje. 💔 När jag stod där idag, bland flyttkartonger och ett nästintill helt urstädat hus blev det så tydligt för mig. Det här är den allra, allra sista gången jag är här. Det kändes så galet sorgligt att det skulle sluta såhär, att huset måste säljas på grund av att du inte finns mer.💔 Hur kunde vårt gemensamma liv bara ta slut på ett så brutalt sorgligt sätt..? 💔 Jag minns hur det kändes då jag kom till huset för den allra första gången…❤️ Den kväll då hela jag var fylld av spänning, av förväntan på vem som skulle stå där och öppna dörren när jag knackade på.!❤️ Hur jag kände när jag fick den där allra första kramen av dig Johan, när jag fick mötas av ditt hjärtligt varma leende och få se in i dina gnistrande och genuint kärleksfulla ögon. Ja jag kom hem den kvällen, jag kom hem till den människa jag trodde jag skulle få bli gam...

Finns det mobiltäckning från där du är nu Johan? För idag när jag skulle åka hem från jobbet var det precis som om du försökte ringa till mig!❤️ Det var en sån där kreativ jobbdag, när jag kände mig lite extra effektiv och kände ett sånt flow så tiden rusade iväg en aning..!😅🙈 ..så när jag väl kom till bilen så var klockan senare än vanligt… …så jag satte mig i bilen, tog snabbt fram telefonen och satte den på laddplatsen och kort därefter körde jag ut från parkeringen och började rulla hemåt och när jag kom ut på vägen och hade kört några hundra meter såg jag att telefonen lyste till, och när jag såg varför den lyste, och vad som stod på skärmen, ja då kom tårarna..💔 För på skärmen, visades din telefonkontakt..! Ja troligen hade jag lyckats fippla fram det själv när jag satte telefonen på laddning… …och även om jag vet att det var en totalt omöjlighet så kändes det som att att du försökte ringa mig från där du är nu..!💔 För när du levde så hade du med största sannolikhet ringt mig...