Den kloka och den gränslösa

Jag undrar om du vet hur innerligt jag saknar dig Johan? 

Hur mycket jag saknar 

att få se in i dina vackra, kloka ögon

Få höra din röst, få se dig le, 

få höra ditt genuina skratt?.

Åh Johan, min bästa och älskade människa! 

 Visst vet du hur mycket jag saknar 

dina fantastiskt härliga armar runt mig? 

När du håller om mig, kysser mig,

när du säger allt det som brukade få mig att le

både utanpå och inuti, 

och sen säger du att det ska vara vi för alltid,

att allt kommer ordna sig för oss?

Ja visst vet du hur mycket jag saknar dig, saknar hela dig, 

allt det du var för mig Johan?

Jag saknar dig ju till och med när jag sover!

För vet du Johan? 

Nu när du är borta, så lägger jag 

mig alltid på "min sida" av sängen

ja jag brukar även somna där, 

jag vänder mig bort från din sida 

så jag inte ska påminnas om att 

det bara är jag som ligger i sängen.

Men på morgonen, vet du var jag ligger då Johan? 

Jo jag vaknar oftast på din sida.

För när du levde, 

ja om jag inte somnade på din arm, 

liggandes så nära som jag bara kunde, 

så jag brukade jag ändå krypa upp tätt intill dig i sömnen 

för där, så nära dig som möjligt, 

där sov jag alltid som allra bäst. 

Du brukade få buffa tillbaka mig en aning 

så du skulle få lite plats att sova på

och även om du gjorde det, 

så var jag nästan alltid tillbaka 

på din sida av sängen när vi vaknade.

Hopplösa Helena! 

 

Men nu när du inte finns hos mig längre

det är som något inom mig inte förstår att du inte finns. 

Något inom mig letar efter dig nästan varje natt. 

För det mesta av mig förstår, 

det mesta av mig vet att du är borta.

Men mitt undermedvetna, 

mitt allra innersta,

det kanske letar febrilt, letar i panik efter dig när jag sover

Var är du Johan!?

Kom tillbaka till mig,

jag behöver dig!

 

Ja något inom mig försöker finna dig igen Johan. 

Som om du gått vilse

 och att jag, eller i alla fall en del av mig 

måste försöka leta rätt på dig igen.

Ja den kloka, den rationella Helena vet att du är borta.

Men den irrationella, 

den fantasifulla och 

den nästintill gränslösa Helena

ja hon passar på att leta efter dig när den kloka sover. 

Kanske hittar hon dig? 

Ja i drömmarna hittas du alltid.

Häromnatten hittades du. 

I den drömmen hade döden ändrat sig.

I den drömmen fick du fortsätta leva Johan.

För visst minns du vad vi hade tänkt göra på nyårsafton Johan..?

I drömmen gjorde vi allt det vi planerat. 

Och sen, efter det, efter en tid gick dina egna drömmar i uppfyllelse.

Allt det du så länge kämpat för,

då blev allt som du allra helst hade önskat verklighet.  

Allt gick vägen, allt ordnade sig i den drömmen Johan! 

Ja du var så lycklig,

för att du fick leva vidare

istället för att behöva fångas av döden. 

 

Ja jag hade ögonen fulla av tårar när jag började vakna till

tårarna var där för att du lyckades undgå döden i drömmen.

Men när jag vaknade, givetvis på din sida av sängen, 

då var du inte där. 

Döden fångade dig trots allt. 

Jag var tillbaka på den plats 

där jag nu tvingas leva vidare, 

utan dig vid min sida. 

Hur ska jag klara mig utan dig Johan? 

Det gör fortfarande så oerhört 

ont i mig av att du är borta Johan. 

Det gör så oerhört ont av att du inte fick leva vidare.

Det känns så orättvist och hemskt att du inte fick vara kvar. 

Du hade verkligen förtjänat att få uppleva 

allt det där fantastiska som livet hade kunnat ge dig! 

 

Jag ville dig verkligen allt gott och mer därtill, 

min älskade Johan! 

Och när jag såg dig le, 

när jag fick se dig skratta och ,

när du hade det bra, 

när du sa att du var lycklig,

Ja då fylldes jag upp av samma saker! 

 Men nu känns allt så tyst, så tomt och ensligt. 

Finaste Johan. Än en gång räcker orden inte till.

Du fattas mig så galet mycket. 

Hur tar jag mig vidare i livet utan dig vid min sida? 

Hur? 

Jag vet inte, men jag inser att jag måste fortsätta 

att ta en dag i taget för att fortsätta leta, 

fortsätta mitt febrila sökande efter 

hur jag fortsätter min livsresa där du inte kommer följa med. 

Älsk dig Johan. Älsk dig mest av allt. 

//Din Helena